Elbilar spelar en avgörande roll i omställningen till ett mer hållbart transportsystem. Till skillnad från bilar som drivs med fossila bränslen släpper elbilar inte ut några avgaser vid körning. Det gör att de kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser.
Utvecklingen av elbilsbatterier är helt central för att elbilar ska kunna konkurrera med och ersätta bilar som drivs med bensin och diesel. Batterierna är den komponent som har störst betydelse för elbilars räckvidd, prestanda och kostnad. Tekniska genombrott inom batteriteknik kan göra elbilar billigare, ge dem längre räckvidd och bättre prestanda. Det skulle i sin tur kunna påskynda övergången till eldrift inom transportsektorn.
Historisk utveckling
De tidiga elbilarnas begränsningar
De första elbilarna som dök upp under 1800-talet hade mycket begränsad räckvidd och prestanda på grund av den primitiva batteritekniken som fanns tillgänglig vid den här tiden. Blysyrabatterier användes, vilka var tunga och krävde frekvent laddning. Räckvidden var vanligtvis bara några få mil innan batteriet behövde laddas i flera timmar. Detta gjorde de tidiga elbilarna opraktiska för längre resor.
Tidiga genombrott inom batteriteknik
På 1960- och 70-talet började nya genombrott inom batteriteknik att förbättra elbilarnas prestanda. Nickel-kadmiumbatterier blev vanligare, vilka var lättare och hade bättre energitäthet. Fortfarande var dock räckvidden och prestandan begränsad jämfört med bensinbilar. Under 1990-talet började nickel-metallhydridbatterier användas, vilket ytterligare förbättrade egenskaperna. Även om dessa framsteg ledde till bättre elbilar, var de fortfarande inte konkurrenskraftiga mot traditionella förbränningsmotorer.
Dagens batteriteknik
Huvudsakligen används litiumjonbatterier i dagens elbilar. Dessa har hög energidensitet, låg självurladdning och inte minst ingen minneseffekt. Katoden i litiumjoncellen är avgörande för batteriets egenskaper och prestanda. Några vanliga katodmaterial är:
– Lithium nickel cobalt aluminum oxide (NCA) – Har hög energikapacitet men är dyrare att tillverka. Används bland annat i Teslas batterier.
– Lithium nickel manganese cobalt oxide (NMC) – Balanserar energikapacitet med kostnad och säkerhet. Populärt alternativ.
– Lithium iron phosphate (LFP) – Säkrare och billigare men något lägre energidensitet. Används i många kinesiska elbilar.
– Lithium titanium oxide (LTO) – Väldigt snabba laddningstider men lägre densitet. Används ibland i hybridbilar.
Litiumjonbatterier har utvecklats mycket på senare år med allt bättre egenskaper. Men fortfarande finns utmaningar kring kostnad, räckvidd och laddningstider.
Framtida teknik
Det pågår mycket forskning kring framtida batteritekniker som kan förbättra elbilars räckvidd och prestanda. Två lovande områden är:
Solid-state batterier
Solid-state batterier använder fast elektrolyt istället för flytande. Detta gör batterierna säkrare samtidigt som energitätheten kan ökas med upp till 50-100% jämfört med dagens litiumjonbatterier. Solid-state batterier laddas också snabbare och klarar fler laddningscykler. Bilföretag som BMW och Volkswagen förväntas lansera solid-state-batterier i mitten av 2020-talet.
Grafenbaserade batterier
Grafen har mycket goda elektriska och mekaniska egenskaper. Genom att använda grafen i batteriernas elektroder kan lagringskapaciteten och laddningshastigheten förbättras markant jämfört med dagens teknik. Grafenbatterier beräknas kunna öka räckvidden med över 50% samtidigt som laddningstiden minskas till under 15 minuter. Det krävs dock fortfarande en del utveckling innan grafenbatterier är kommersiellt gångbara.
Batteriernas inverkan på räckvidd
Räckvidden för elbilar har förbättrats markant över tid tack vare tekniska innovationer inom batteriteknik. De tidiga elbilarna på 1990-talet hade en räckvidd på under 100 km, medan dagens elbilar kan nå över 500 km på en laddning.
Förbättringarna beror främst på att batteriernas energitäthet har ökat, det vill säga att de kan lagra mer energi per viktenhet. Genom nya material och kemiska sammansättningar i battericellerna har energimängden ungefär fördubblats sedan 1990-talet.
De vanligaste batterityperna i elbilar är litiumjonbatterier. Inom denna kategori finns flera varianter som skiljer sig något åt. Till exempel ger NMC-batterier (nickel, manganese, kobolt) högre energitäthet än LFP-batterier (litium, järn, fosfat), vilket ger längre räckvidd. Men LFP-batterierna har fördelen att de är billigare att tillverka.
Nya tekniker som kiselbaserade anoder håller på att utvecklas och kan på sikt ge ytterligare förbättringar av räckvidden. Även batteriernas vikt och volym i förhållande till kapacitet väntas minska i framtiden. Sammantaget gör dessa framsteg att elbilarnas räckvidd ökar för varje generation.
Batteriernas inverkan på prestanda
De senaste framstegen inom elbilsbatterier har inte bara förbättrat räckvidden, utan även prestandan hos elbilar. Nya batteritekniker gör att elbilar kan accelerera snabbare och laddas på kortare tid.
Kortare laddningstider är en viktig faktor för elbilar. Med traditionella litiumjonbatterier kan det ta flera timmar att ladda en elbil från tomt till fullt. Men med nyare batteriteknik som teslas superchargers kan man ladda 80% på under 30 minuter. Även hemmaladdning går allt snabbare med smarta laddboxar. Snabbare laddning gör elbilar mer användbara för längre resor.
Elbilar har också blivit mycket snabbare tack vare kraftfullare elmotorer och effektivare batterier. En tesla model S kan accelerera från 0-100 på under 3 sekunder, vilket är i nivå med de snabbaste sportbilarna. Även vanliga elbilar som Nissan Leaf har numera respektabel acceleration tack vare kraftiga elmotorer. Snabb acceleration är roligt för föraren och ökar också trafiksäkerheten genom bättre omkörningsmöjligheter.
Så batteriutvecklingen har lett till både kortare laddningstider och snabbare acceleration för elbilar. Detta gör elbilarna mer användbara och roligare att köra.
Sammanfattningsvis pekar utvecklingen mot elbilar med längre räckvidd, bättre prestanda och lägre pris tack vare framsteg inom batteritekniken. Inkluderingen av laddkabel typ 3 i nya modeller underlättar även en smidigare och mer tillgänglig laddningsprocess, vilket kommer att driva på övergången till elbilar ytterligare.
